materialist!
idag har jag köpt två nya tröjor och en väska.
jag känner mig aningens materialistisk... men det struntar jag i just nu. jag blir ju iaf glad över det. jag kan bara tänka mig hur snygg min väska kommer vara i barca =)
dessutom har jag ju sagt att jag behöver lite färg, en lila och en gul tröja. ja herregud. och just det, ett par örhängen införskaffade jag mig också. men det var kärlek vid första ögonkastet, de ville ha mig!
undrar om mina skor är färdiglagade snart?
och jag tänkte på sommaren. åh jag älskar den svenska sommaren! den kommer jag missa. (förhoppningsvis) men sen tänkte jag att man kanske kan ta en trip hem.. i några dagar eller så. om man får en billig biljett. jag tänkte på emelie. det vore ju så roligt att överraska henne. typ knacka på dörren.. haha. och alla andra förstås. men nja. antagligen kommer jag inte vilja lämna barcelona när jag väl kommit dit. hoppas jag.
ooh gud! ta mig härifrån! någon?
jag känner mig aningens materialistisk... men det struntar jag i just nu. jag blir ju iaf glad över det. jag kan bara tänka mig hur snygg min väska kommer vara i barca =)
dessutom har jag ju sagt att jag behöver lite färg, en lila och en gul tröja. ja herregud. och just det, ett par örhängen införskaffade jag mig också. men det var kärlek vid första ögonkastet, de ville ha mig!
undrar om mina skor är färdiglagade snart?
och jag tänkte på sommaren. åh jag älskar den svenska sommaren! den kommer jag missa. (förhoppningsvis) men sen tänkte jag att man kanske kan ta en trip hem.. i några dagar eller så. om man får en billig biljett. jag tänkte på emelie. det vore ju så roligt att överraska henne. typ knacka på dörren.. haha. och alla andra förstås. men nja. antagligen kommer jag inte vilja lämna barcelona när jag väl kommit dit. hoppas jag.
ooh gud! ta mig härifrån! någon?
tanketömning
Jag trodde aldrig att outsagda tankar kunde göra så ont. Att ord kunde bränna inom en människa på ett sätt som detta. Jag som varit expert på att låtsats och förtränga har på något sätt förlorat tekninken. jag hade ett knep. Och jag vet att jag själv försatt mig i situationen. Det finns ingen annan jag kan skylla smärtan på. Tro mig, jag har försökt. Men varje gång slår det mig som ett slag i magen att det är mitt eget fel. Och nu är det för sent.
Det är för sent att försöka ändra. Även om jag skulle få en chans att försöka förklara skulle jag aldrig våga. Jag är för sårbar, och jag har inte mod nog att utsätta mig för faran. Att ens försöka berätta varför jag drabbats av en viss tystlåtenhet är att säga för mycket.. och hur fan gör man då? Jag låter dig undra helt enkelt, om du ens har förstått så pass mycket att du funderar över min tystnad.
Jag tror att jag aldrig har kännt ett så stark behov av att fly som nu. Som vanligt inbillar jag mig att ett miljöombyte ska rädda. Jag vill resa någonstans, jag vill leva en tid utan att bry mig om min hälsa på något plan. Jag vill stänga av och låtsats igen. Det var så skönt och aldrig har jag nog kunnat upprätthålla en fasad så länge som senast. Och jag vet, jag tröttnade på att låtsas. Men som det känns nu var det mycket enklare att inte bry sig...
Fuck! Jag hatar att befinna mig mellan behov och välvilja. Just nu är det välviljan som har övertaget, det gör bara så fruktansvärt ont.
I hemlighet önskar jag att någon okänd ska komma och vända mig i en annan riktning. Även om jag vet att jag någon gång måste ta ansvar för mig själv vill jag att någon ska göra det åt mig. Bara en stund. Bara tills det är dags för avfärd mot barcelona.
Det är för sent att försöka ändra. Även om jag skulle få en chans att försöka förklara skulle jag aldrig våga. Jag är för sårbar, och jag har inte mod nog att utsätta mig för faran. Att ens försöka berätta varför jag drabbats av en viss tystlåtenhet är att säga för mycket.. och hur fan gör man då? Jag låter dig undra helt enkelt, om du ens har förstått så pass mycket att du funderar över min tystnad.
Jag tror att jag aldrig har kännt ett så stark behov av att fly som nu. Som vanligt inbillar jag mig att ett miljöombyte ska rädda. Jag vill resa någonstans, jag vill leva en tid utan att bry mig om min hälsa på något plan. Jag vill stänga av och låtsats igen. Det var så skönt och aldrig har jag nog kunnat upprätthålla en fasad så länge som senast. Och jag vet, jag tröttnade på att låtsas. Men som det känns nu var det mycket enklare att inte bry sig...
Fuck! Jag hatar att befinna mig mellan behov och välvilja. Just nu är det välviljan som har övertaget, det gör bara så fruktansvärt ont.
I hemlighet önskar jag att någon okänd ska komma och vända mig i en annan riktning. Även om jag vet att jag någon gång måste ta ansvar för mig själv vill jag att någon ska göra det åt mig. Bara en stund. Bara tills det är dags för avfärd mot barcelona.
gamla inlägg
Jag sitter och läser gamla blogginlägg och plötsligt hittade jag ett!
... eller 20 år och leva ett underbart liv, med cigaretter och billigt rödvin. i en stad där vi lever med små och stora problem. ångest och största glädjen...
Den drömmen jag skrev om en natt för väldigt länge sedan kommer nu bli verklighet. Då handlade det om någon annan. Istället är det helen som har räddat mig. Och det kunde inte vara bättre.
... eller 20 år och leva ett underbart liv, med cigaretter och billigt rödvin. i en stad där vi lever med små och stora problem. ångest och största glädjen...
Den drömmen jag skrev om en natt för väldigt länge sedan kommer nu bli verklighet. Då handlade det om någon annan. Istället är det helen som har räddat mig. Och det kunde inte vara bättre.
samvete
När jag nyss låg och försökte förtränga alla tankar för att kunna få lite sömn drabbades jag plötsligt av dåligt samvete. I mitt tidigare inlägg hoppades jag att de som sökt transcom jobbet skulle drabbas av en lindrig olycka. Men det gör jag inte. Inte alls! Jag känner mig hemsk som skrev så. Men där emot får de gärna komma på något annat de vill göra.. För som helen sa, vem söker egentligen frivilligt jobb som telefonförsäljare? heh.
Och jag plågas även av en ovälkommen saknad. Ibland vill jag slå mig själv för att jag varit så dum. Men jag gör mitt bästa för att saknaden inte ska uppfattas som något annat än oskyldig.
Tidigare idag tänkte jag att jag skulle gå upp i tid imorgon och ta en tur i simhallen, nu när jag ser klockan antar jag att alarmet inte kommer få upp mig tidigare än nödvändigt. Än en gång kommer jag inte kunna överraska min syster..
Kl 13.00 imorgon ska jag göra något jag våndas över. En främmande människa ska få köra in en kanyl i min arm och suga ut det blod hon tycker sig behöva. Efter slakten i somras lovade jag mig själv att inte utsätta mig för smärtan en gång till förren det inte fanns annat val. Men det verkar vara en nödvändighet. Och borde man inte lita på den första inom sjukvården som faktiskt verkar bry sig om ens hälsa?

Och jag plågas även av en ovälkommen saknad. Ibland vill jag slå mig själv för att jag varit så dum. Men jag gör mitt bästa för att saknaden inte ska uppfattas som något annat än oskyldig.
Tidigare idag tänkte jag att jag skulle gå upp i tid imorgon och ta en tur i simhallen, nu när jag ser klockan antar jag att alarmet inte kommer få upp mig tidigare än nödvändigt. Än en gång kommer jag inte kunna överraska min syster..
Kl 13.00 imorgon ska jag göra något jag våndas över. En främmande människa ska få köra in en kanyl i min arm och suga ut det blod hon tycker sig behöva. Efter slakten i somras lovade jag mig själv att inte utsätta mig för smärtan en gång till förren det inte fanns annat val. Men det verkar vara en nödvändighet. Och borde man inte lita på den första inom sjukvården som faktiskt verkar bry sig om ens hälsa?

proffset

Helgen innebar alltså lite bowling. men det var senare...
Lördag morgon promenerade jag glatt ner mot jobbet i mina nya snygga tusenkronors-skor. kilade in på vero moda och slog till på ett par jeans vilket jag faktiskt behövde. när jag sen kom till jobbet och skulle visa upp mina shoes i fikarummet upptäcker jag till min förskräckelse att hela klacken är förstörd, söndertrasad! (under alltså) jaha? ja det var bara att dra på mig mina gamla skor som jag varit smart nog att tagit med mig och springa upp till skoaffären. de var snälla och tog in mina skor för lagning. en aning besviken joggade jag tillbaka till jobbet och gladde mig iaf åt mina nya byxor.
När jag slutat för dagen mötte jag upp mina girls utanför ett pizzaplace där vi införskaffade dagens föda och tog oss hem till emelie. där öppnade flickorna en varsin öl medan jag fick dricka vatten eftersom jag var tvungen att köra bil en stund senare...
Japp så så gjorde jag, duschade och beklagade mig över dagen för min moster och mamma innan det bar av till emelie igen. hetsade i mig vin medan jag fick håret fixat och helt plötsligt var vi på väg mot bowlinghallen i orsa.
Även om jag ser ut som ett proffs på bilden ovan så förlorade jag stort. vet ej om det beror på mina sladdriga handleder eller ölen men sist kom jag iaf.
Sen åkte vi förbi lilla krogen, plockade upp magnus och for vidare i en för mig okänd raggarbil till parken. en riktigt höjdarkväll faktiskt! var länge sen jag hade så roligt på krogen. Men mot slutet upptäckte jag att knappen i mina nya byxor försvunnit. en aning bitter snodde jag åt mig emelies skärp och dansade vidare, hon skulle ju ändå gå hem.. :)
Tack för den kvällen flickor, den räddade mig faktiskt för ett tag framöver.
Söndagen innebar i största del stillaliggande för min del, jag trodde nämligen att jag skulle dö varje gång jag reste på mig..
Idag har jag segat lite, lämnat in mina jeans för ny knapp, letat rosa resväska, och skrivit en jobbansökan.
ja visst, nu har jag sökt jobb i barcelona. på ett telemarketing företag där man ringer till sverige. detta är för mig perfekt eftersom jag kan typ tre ord på spanska... och nu hoppas jag verkligen att de vill att jag ska jobba åt dem! kan det vara fler än tio personer som söker det jobbet? jag hoppas inte det! Isf hoppas jag att de råkar ut för en lindrig olycka eller faller handlöst för kärleken och inte vill lämna sverige än på ett litet tag.. Snälla låt mig få det jobbet!!
Jag längtar verkligen efter att barca ska hända.. jag behöver det i mitt liv. av någon anledning kan jag inte komma på något annat jag vill göra just nu. jag finner ingen ro i mora, och sthlm lockar mig inte på samma sätt som förr..
Men när vissa börjar planera sommaren och jag längtar med dem kommer jag på att jag faktiskt inte kommer få vara med när det händer.
Jag börjar tröttna på att ständigt slitas mellan mina drömmar och min saknad.
natt
och det var länge sedan jag rörde någons hud med mina fingertoppar.
bara röra, rita osynliga linjer och le utav känslan av en tinning, en skuldra eller en hals.
visst har jag haft flyktiga stunder med försök att lura till mig lite falsk kärlek, men jag är trött på det nu. jag är trött på att stänga av och låtsas. jag har fått nog av den falska närheten.
jag vill le när jag lätt följer en linje med mina fingrar.
jag har haft sorgetid. en vecka. fråga mig inte över vad, jag vet inte själv.
men nu har jag köpt cigg för att rycka upp mig ur den här perioden. tyvärr klarade jag inte av att bli glad utan dem. men skit samma. som någon sa, det är väl bättre att röka och vara glad än att inte röka och vara ledsen. precis min filosofi, för det mesta.
och jag drömmer om en tid i framtiden. i vaket tillstånd är det alltid bra. snygga solglasögon, lyckliga leenden, vinflaskor, stad, strand, värme. äventyr. när jag sover drömmer jag att vi åker till fel land och att vi hamnar på konstiga fester och blir jagade av nakna mäniskor. men idag vill jag tro på mina vakna drömmar. vi ska fixa det här. fan va underbart!
jag bestämde mig för att vara nykter den här helgen. för mycket och för ofta har gjort att jag nu beter mig mycket underligt, flippar, och gör idiotiska saker under påverkan av alkohol. det räcker.
och har hållt mig till vad jag bestämt. det känns bra. bättre än jag trodde faktiskt. och jag ser fram emot att vakna imorgon.
tyvärr kan jag inte somna. klockan är nu 02.15. men det gör inget, jag kommer ändå att känna mig utvilad när jag går till jobbet på måndag. det hoppas jag iaf, för nu har jag varit sjukt trött i två veckor, och jag skyller på alkoholen.
bara röra, rita osynliga linjer och le utav känslan av en tinning, en skuldra eller en hals.
visst har jag haft flyktiga stunder med försök att lura till mig lite falsk kärlek, men jag är trött på det nu. jag är trött på att stänga av och låtsas. jag har fått nog av den falska närheten.
jag vill le när jag lätt följer en linje med mina fingrar.
jag har haft sorgetid. en vecka. fråga mig inte över vad, jag vet inte själv.
men nu har jag köpt cigg för att rycka upp mig ur den här perioden. tyvärr klarade jag inte av att bli glad utan dem. men skit samma. som någon sa, det är väl bättre att röka och vara glad än att inte röka och vara ledsen. precis min filosofi, för det mesta.
och jag drömmer om en tid i framtiden. i vaket tillstånd är det alltid bra. snygga solglasögon, lyckliga leenden, vinflaskor, stad, strand, värme. äventyr. när jag sover drömmer jag att vi åker till fel land och att vi hamnar på konstiga fester och blir jagade av nakna mäniskor. men idag vill jag tro på mina vakna drömmar. vi ska fixa det här. fan va underbart!
jag bestämde mig för att vara nykter den här helgen. för mycket och för ofta har gjort att jag nu beter mig mycket underligt, flippar, och gör idiotiska saker under påverkan av alkohol. det räcker.
och har hållt mig till vad jag bestämt. det känns bra. bättre än jag trodde faktiskt. och jag ser fram emot att vakna imorgon.
tyvärr kan jag inte somna. klockan är nu 02.15. men det gör inget, jag kommer ändå att känna mig utvilad när jag går till jobbet på måndag. det hoppas jag iaf, för nu har jag varit sjukt trött i två veckor, och jag skyller på alkoholen.
barcelona!
på nyårsafton ringde helen och frågade om vi ska åka till barcelona.
ja sa jag.
på tisdag åker jag till henne så att vi kan planera och köpa flybiljett. one way.
fan jag längtar till april. jag måste säga upp mig snart. och imorgon ska jag låna ljudbok på biblioteket, nybörjarspanska. lite koll måste jag ha.
shit jag kommer inte kunna sova inatt.
Barcelona, here I come!
ja sa jag.
på tisdag åker jag till henne så att vi kan planera och köpa flybiljett. one way.
fan jag längtar till april. jag måste säga upp mig snart. och imorgon ska jag låna ljudbok på biblioteket, nybörjarspanska. lite koll måste jag ha.
shit jag kommer inte kunna sova inatt.
Barcelona, here I come!