milia

Helgen innebar alltså lite bowling. men det var senare...
Lördag morgon promenerade jag glatt ner mot jobbet i mina nya snygga tusenkronors-skor. kilade in på vero moda och slog till på ett par jeans vilket jag faktiskt behövde. när jag sen kom till jobbet och skulle visa upp mina shoes i fikarummet upptäcker jag till min förskräckelse att hela klacken är förstörd, söndertrasad! (under alltså) jaha? ja det var bara att dra på mig mina gamla skor som jag varit smart nog att tagit med mig och springa upp till skoaffären. de var snälla och tog in mina skor för lagning. en aning besviken joggade jag tillbaka till jobbet och gladde mig iaf åt mina nya byxor.
När jag slutat för dagen mötte jag upp mina girls utanför ett pizzaplace där vi införskaffade dagens föda och tog oss hem till emelie. där öppnade flickorna en varsin öl medan jag fick dricka vatten eftersom jag var tvungen att köra bil en stund senare...
Japp så så gjorde jag, duschade och beklagade mig över dagen för min moster och mamma innan det bar av till emelie igen. hetsade i mig vin medan jag fick håret fixat och helt plötsligt var vi på väg mot bowlinghallen i orsa.
Även om jag ser ut som ett proffs på bilden ovan så förlorade jag stort. vet ej om det beror på mina sladdriga handleder eller ölen men sist kom jag iaf.
Sen åkte vi förbi lilla krogen, plockade upp magnus och for vidare i en för mig okänd raggarbil till parken. en riktigt höjdarkväll faktiskt! var länge sen jag hade så roligt på krogen. Men mot slutet upptäckte jag att knappen i mina nya byxor försvunnit. en aning bitter snodde jag åt mig emelies skärp och dansade vidare, hon skulle ju ändå gå hem.. :)

Tack för den kvällen flickor, den räddade mig faktiskt för ett tag framöver.

Söndagen innebar i största del stillaliggande för min del, jag trodde nämligen att jag skulle dö varje gång jag reste på mig..

Idag har jag segat lite, lämnat in mina jeans för ny knapp, letat rosa resväska, och skrivit en jobbansökan.
ja visst, nu har jag sökt jobb i barcelona. på ett telemarketing företag där man ringer till sverige. detta är för mig perfekt eftersom jag kan typ tre ord på spanska... och nu hoppas jag verkligen att de vill att jag ska jobba åt dem! kan det vara fler än tio personer som söker det jobbet? jag hoppas inte det! Isf hoppas jag att de råkar ut för en lindrig olycka eller faller handlöst för kärleken och inte vill lämna sverige än på ett litet tag.. Snälla låt mig få det jobbet!!

Jag längtar verkligen efter att barca ska hända.. jag behöver det i mitt liv. av någon anledning kan jag inte komma på något annat jag vill göra just nu. jag finner ingen ro i mora, och sthlm lockar mig inte på samma sätt som förr..
Men när vissa börjar planera sommaren och jag längtar med dem kommer jag på att jag faktiskt inte kommer få vara med när det händer.
Jag börjar tröttna på att ständigt slitas mellan mina drömmar och min saknad.