milia

Idag lyssnar jag på Execution Song med Johnossi.
Känner mig lite hårdare och lite bättre.

Nu återstår endast ett arbetspass sen blir det SEMESTER!

Ibland hittar man låtar där texten stämmer sjukt bra in på livet.
Han är antingen schizo eller rent elak. Just nu vill jag bara be honom dra åt helvete.

Robyn - should have known
I should have seen it coming, I should have fucking known
How could I let you play me, I don't even know

I should have seen it coming, I should have fucking known
How could I let you playing me, I don't even know

I'm such a fool I can't believe I let you in my life
you broke the rules but I should have known you do it all the time
Though we were cool but then again who am I kidding
It's every players favourite crime,  to make you feel
Like it's all real, when it's a lie
And I should have known

I should have seen it coming, I should have fucking known
How could I let you play me, I don´t even know

I should have seen it coming, I should have fucking known
How could I let you playing me, I don´t even know

I should have known, my family they never did pretend
My mama felt, she never liked you neither did my friends
and when you blamed it all on me I should have known
that's what liers always try to do, it wasn't me,
It was you, you're the fool
And i should have known

I should have seen it coming, I should have fucking known
How could I let you play me, I don´t even know

I should have seen it coming, I should have fucking known
How could I let you playing me, I don´t even know

If your heart was simple just like mine is, then you would know just how it feels
When someone takes advantage of your kindness, you think you're never gonna heal
If your soul was deep just like mine is, then you would known not to give up
Keep my faith even through the darkness, yeah I still believe in love.

I still believe...

How could I let you play with me, I don´t even know

Nog sagt.

När man hittar gamla bilder som betyder något. Oavsett hur läget ser ut idag och hur mycket vatten som runnit under broarna.. Man får samma känsla varje gång man råkar få syn på den där bilden. Det är bra.

Idag dök en av dessa bilder upp. Alltid samma känsla.



Jag gillar den.

Jag ställde ett ultimatum och plötsligt vände allt.
Jag känner att det är en skön period just nu och jag njuter av det.
Vi gör bra saker som att åka trampbåt, spela kubb och dricka rosé på uteserveringar.
Tiden på dygnet spelar aldrig någon roll.
Den här sommaren kommer bli grym. Jag bara vet det.

Ibland när man bara står eller cyklar eller åker så kan något någon sa dyka upp i tankarna. Och man ler.
Människor man möter tittar lite frågande på en innan de skyndar vidare. Det gör ofta att mitt leende breddas ännu lite till när de passerat. Jag gillar såna små stunder.

Nu har jag haft två bra dagar i rad.
Alltså såna där dagar som bara är glada och sköna utan någon speciell anledning. Jag undrar om det beror på något så simpelt som att solen skiner?
Mannen i mitt liv kallar det svensson beteende. Det här med att man måste gå ut så fort solen skiner.. Men okej, kalla det vad du vill jag älskar det. Jag blir ju glad!

Idag tog jag en promenad bort till en av gymnasieskolorna här i stan. Mycket vågat av mig som tycker gymnasieskolor är sjukt läskiga! Men jag var tvungen, boken jag behöver till min kurs fanns endast på just deras bibliotek.
När jag kom dit insåg jag att de har påsklov, så skolan var helt öde bortsett från receptionisten som var där av nån anledning. En tom skola är nästan ännu läskigare så när jag konstaterat att biblioteket var stängt skyndade jag ut därifrån.

På vägen hem såg jag gröna knoppar på buskarna och små lila blommor i trädgårdar. Och typ världens finaste påskträd!

När jag kom hem var jag full av energi och bestämde mig för att sanera balkongen. Duvorna har nämligen äcklat ner den ordentligt under vintern.. Så fram med skurborste och gummihandskar! Nu är den fin och det är bara stolar som saknas.

När Mill kom hem tvingade jag med henne på en promenad. Jag kan inte få nog av promenader under vår-sommar-höst perioden.

Jag är nyligen hemkommen från KvällsFika hos Malin och Madde. Ungefär halva Malins klass var där! Jag har nog aldrig pratat så lite men skrattat så mycket. Jag är ganska tyst i större sällskap där alla känner varandra utom mig.. Men det var riktigt trevligt och äppelpajen var god. Jag är glad över att hon bjöd in mig. Ganska förvånad över att hon tänkte på mig när de skulle ha typ klass-häng.. Fast glad.

Nu kom jag på att The Hills har kört igång med en ny säsong! Jag är helt fast och står för det. Ska kolla på det nu tror jag bestämt.

Just det här gör mig glad helt enkelt.
Mora. Sommar. Promenader.

När solen skiner, en bra låt spelas i lurarna och cykeln känns så himla lätt.
Man känner sig liksom upprymd utan någon särskild anledning.
Sådana dagar ler jag väldigt mycket.

När filmen tog slut och Mill gick till sängs tänkte jag att jag skulle lägga mig i sängen och kolla Garden state innan jag somnar. Istället gled jag in på FB för att spana och efter det kollade jag diverse bloggar.
Imorgon tänker jag vakna i tid och börja sköta saker på ett snyggt sätt.
Men jag tänker inte sluta röka.

Natten som var blev jag påhoppad av pojkens flickvän. Sen fick jag hundra kronor i dricks av en högstadievän.
När jag kom hem satte jag mig vid köksbordet tillsammans med ett glas rött för att vänta på Mill som varit på efterfest. Hon hade med sig Bettsy. Vi åt köttbullar och var förbannade på karlar.

Jag skickade ett sms till V och frågade vart han var.
Han var i London för att åka vidare till Barca dagen därpå. Är tillbaka på onsdag.
Hängde på några polare för att han kände för det.
Jag förbannar min ekonomi och är avundsjuk för att han har möjlighet att bara sticka och inte jag.

När jag levde i Spanien fanns det en kille jag var smått förälskad i för en kvart ungefär. Han frågade här om dagen om jag är sugen på att koppla upp mig igen. Med flörtgubbe. Jag fattar inte. Jag hatar när jag inte fattar. Helst skulle jag vilja skriva något fyndigt svar men är rädd för att vara fyndig på fel sätt. Ibland bryr jag mig för mycket om vad folk ska tänka och det stör mig.

Idag fixade min syster så jag fick köpa klänningen jag vill ha. Hon är bra. Nu hoppas jag att den gör mig snygg. Jag ska ha den på bröllopet i sommar. Tärnan måste ju vara snygg. Förhoppningsvis har brudgummen en fantastisk bekant som jag kan kan röja med. Hade det varit en hollywood film skulle vi vigt oss ett år senare.
Om pojkens flickvän stör mig en gång till på jobbet tänker jag berätta att han ville vara min date på bröllopet. Och att han hånglade upp mig inför hela arbetslaget. Och att han bad mig stanna när jag sa att jag skulle gå. Jag gick.

Jag känner för att åka till Spanien.

Ett minne från i somras krävde plötsligt min uppmärksamhet.
Sommaren 08 var fin.
Men det jag kom att tänka på är en aning bittersweet.
Jag började gråta hysteriskt efter ett par glas vin och en drink på altanen när min mamma vägrade förstå mig.
Min vän som var där tvingade sig in på toaletten jag låst in mig på för att trösta.
Men det fina var att hon visste vad jag behövde - hon hämtade en cigg, öppnade takfönstret och försökte förstå varför jag grät.
Sen blev vi packade och liftade till Orsa.



Fördel med att dela lägenhet; Alltid ha någon man tycker om i närheten.
Nackdel; Man kan inte bara hyra ut och sticka iväg.
Fast det var ju det här jag ville ha, lägenhet, jobb och normalt liv.
Och när jag får för mig att jag bara vill dra tänker jag "det var det här jag ville ha". Att jag ordnade det jag ville ha känns bra, det känns liksom som att om man vill något tillräckligt mycket går det att fixa. Det känns bra.

Jag tänker att jag vill spela biljard och dricka öl. På nåt sunkigt hak. Jag vill ha med mig Bettsy.

Saker som är bra:
Jag kan prata med mannen i mitt liv om det som hänt med pojken. Och han säger bra saker.
Jag har något på gång när det gäller jobb. Tänker positivt och önskar att det går vägen.
Våren är tillbaka.
Ord som fantastiskt, underbar och bittersweet.
Ser fram emot sommaren. Jag och T planerar cykel-seightseeing och saft i sirapsflaskor.



Sommarnätter med soluppgång. Good stuff.

Ena stunden kan jag inte bry mig mindre. Nästa känner jag mig ganska lurad. Kanske lite dum. Och förbannad.
Sen så kan småsaker faktiskt göra lite ont. Någon tog helt plötsligt bort mig från FB. Och okej det är inte hela världen men varför? Jag blir också trött på mig själv för att jag bryr mig men det var inte jag som gjorde fel.
Och jag förtjänar en förklaring till vad som händer. Faktiskt.
Men idag orkar jag inte låtsas och om någon skulle undra är jag faktiskt lite ledsen.
Han var den första som tog sig förbi mannen i mitt liv.
När jag varit ledsen nån timme tänker jag bli arg. Det är lättare då.

Imorse drömde jag att jag var sen till mitt eget bröllop.
När jag äntligen kom fram till lokalen där alla väntade hade jag fortfarande inte valt klänning.
Min tärna kom rusandes med typ tio olika klänningar. De flesta vita men även röda och gula.
Jag hade sjuk beslutsångest.
Tillslut valde jag en superkort klänning som bestod av endast tyll. När jag böjde mig framåt syntes hela rumpan och prästen blev förbannad för att jag var så dum som kunde sätta på mig string i kyrkan.

Imorgon ska johnossi spela i Örebro.
Jag hatar att jag valde krogjobbet och vill dö.
De spelar hos våra största konkurrenter.
Fan.

När man åker tillbaka till något man en gång kallade "hemma".
Man känner igen, träffas, kramas, minns.
Fötterna hittar fortfarande längs gatorna utan ansträngning, man behöver inte tänka.
Det känns lite som att en bit av sig själv lämnades kvar den där dagen man sa adjö.
När man besöker känner man sig lite som den man var då. Hel igen?
Jag har lämnat små bitar här och var och undrar om de är kvarglömda eller avklarade.

Solen började värma.
Snön smälte bort.
Gruset borstades undan från trottoarerna.
En eftermiddag luktade det sommarnatt.
Jag såg gröna påskliljeskott i rabatter.
Och jajaja! Våren hade kommit!
Nej.
Nu är hela staden täckt av ett tjockt, vitt lager snö. Igen.

Och tidigt imorse promenerade jag, ledandes min cykel med ena handen och en pojkes hand i den andra . Ihopflätade fingrar.
Jag fick en kyss och ett leende innan jag trampade hemåt.
Och nu?

Idag är en sån där dag när all skit kommer som en våg över en. Stora saker som små.
Efter att ventilerat med mamma och Mill och fällt en pytteliten tår kändes det aningen bättre.
Jag vill aldrig bo ensam!
Sen beslutades det att jag skulle åka och handla.
Som vanligt tog jag med mig min iPod och för ovanlighetens skull fick den blanda spåren själv.
Så fort jag klev utanför dörren och satte mig på cykeln valde den bara glada låtar. Solskenslåtar.
I kombination med detta fick jag uppleva ett möte med Onanisten på Ica.
Nu känns det bättre!

När man kliver ut på en balkong eller liknande och vädret gör att man känslomässigt slungas tillbaka till något som varit.
Som ett känslo-minne.
Det kan fylla en med glädje eller saknad eller man kanske blir lite sorgsen.
Oftast börjar jag le för mig själv.
Det är också något jag tycker mycket om.

En vän fyllde år så jag tog tåget till Uppsala för att fira.
Träffade M en snabbis för lite lunch innan jag knatade iväg hem till födelsedagsbarnet och hennes son.
Han är helt underbar, han får mig att vilja skaffa barn i framtiden. Men jag fick verkligen en inblick i hur alla mammalediga tjejer där ute har det, och jag säger bara det, respekt till er! Jag beundrar verkligen min vän för det hon gör.
Vi hade en fin dag.
Semlor, solskens promenad och en massa lek.
Sen kom Pappa H hem från jobbet och satte igång med middag. Jag och S serverades ett varsitt glas vin och kunde slappna av och faktiskt prata. En ett-åring tar rätt mycket uppmärksamhet..
Senare anslöt V och vi blev bjudna på en perfekt middag! Maten var god och sällskapet ännu bättre.
När klockan blivit sen tog vi tjejer en taxi ner till stan för att fira vidare.
Vi gick för att ta en öl på en irländsk pub där det var fullt drag! Det var nämligen inte bara födelsedag, det var även St. Patricks day så stället var fullt av partyglada irländare.
Killen som ägde ett slott friade medan alla hans vänner bad om ursäkt för killens beteende. Jag hade kul. Alla fick mig att skratta. Och det kändes härligt att få en helkväll med min saknade vän!