Att fånga en fjäril
Jag har ett hem under täcket som ingen har ryckt, jag har det varmt och tryggt
Jag har en lampa vid sängen
Där har du varit på flykt från den svåra terrängen
Det skulle aldrig ha gått, när vi stått
på så olika ställen i livet, men tiden gav oss lite grann ändå
Vi kallar oss vänner, det är svårt att vara när man längtar och känner
som vilka vänner som helst, vilka mänskor som helst
ungefär, du kan säga kär
Jag har ett hem bort i skogen, snårigt och svart, där har du aldrig vart
Där faller löven om våren
Där har jag gjort mig en kvart, i dom djupaste snåren
Vi skulle aldrig ha mötts, när vi fötts
på så olika delar av världen, men en fjäril flyger mellan oss ibland
Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka
som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst
Men ändå, vi ses igen vi två
Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still
för alla oss som aldrig vet vad vi vill
Det finns en sång och en dröm
om en lycka så öm
för oss som alltid ska till
att fånga en fjäril
Det finns en skugga bland träden, där vi kan ses, där kan det tas och ges
Där har vi nånting tillsammans
Där är skogen rätt gles, där finns ljus lite varstans
Det är en underlig plats, där vi satts
på så olika prov med varandra, två världar ska krocka varje gång vi ses
Vi kan kalla oss kära, det är svårt att säga, men vi vill vara nära
som vilka kära som helst, vilka världar som helst
Eller hur, det måste va nåt strul
Det går en vind genom skogen, nånting hörs därifrån, det blåser till över ån
Nånting fladdrar i vinden
Ingen väldig cyklon, men det biter i kinden
Det skulle aldrig ha blåst, om vi låst
om vi stängt om våra olika världar, en fjäril längtar alltid ut igen
Små lätta vingar, som jag lätt skjuter undan, som jag lätt förringar
som vilka vingar som helst, vilka känslor som helst
Rationell, vi kanske ses ikväll
Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still
för alla oss som aldrig vet vad vi vill
Det finns en sång och en dröm
om en lycka så öm
för oss som alltid ska till
att fånga en fjäril
att fånga en fjäril, som vill
fälla vingarna ut över världen, en fjäril som flyger mellan oss ibland
Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka
som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst
vilken kärlek som helst, hur som helst
Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still
för alla oss som aldrig vet vad vi vill
Det finns en sång och en dröm
om en lycka så öm
för oss som alltid ska till
att fånga en fjäril
Jag har en lampa vid sängen
Där har du varit på flykt från den svåra terrängen
Det skulle aldrig ha gått, när vi stått
på så olika ställen i livet, men tiden gav oss lite grann ändå
Vi kallar oss vänner, det är svårt att vara när man längtar och känner
som vilka vänner som helst, vilka mänskor som helst
ungefär, du kan säga kär
Jag har ett hem bort i skogen, snårigt och svart, där har du aldrig vart
Där faller löven om våren
Där har jag gjort mig en kvart, i dom djupaste snåren
Vi skulle aldrig ha mötts, när vi fötts
på så olika delar av världen, men en fjäril flyger mellan oss ibland
Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka
som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst
Men ändå, vi ses igen vi två
Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still
för alla oss som aldrig vet vad vi vill
Det finns en sång och en dröm
om en lycka så öm
för oss som alltid ska till
att fånga en fjäril
Det finns en skugga bland träden, där vi kan ses, där kan det tas och ges
Där har vi nånting tillsammans
Där är skogen rätt gles, där finns ljus lite varstans
Det är en underlig plats, där vi satts
på så olika prov med varandra, två världar ska krocka varje gång vi ses
Vi kan kalla oss kära, det är svårt att säga, men vi vill vara nära
som vilka kära som helst, vilka världar som helst
Eller hur, det måste va nåt strul
Det går en vind genom skogen, nånting hörs därifrån, det blåser till över ån
Nånting fladdrar i vinden
Ingen väldig cyklon, men det biter i kinden
Det skulle aldrig ha blåst, om vi låst
om vi stängt om våra olika världar, en fjäril längtar alltid ut igen
Små lätta vingar, som jag lätt skjuter undan, som jag lätt förringar
som vilka vingar som helst, vilka känslor som helst
Rationell, vi kanske ses ikväll
Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still
för alla oss som aldrig vet vad vi vill
Det finns en sång och en dröm
om en lycka så öm
för oss som alltid ska till
att fånga en fjäril
att fånga en fjäril, som vill
fälla vingarna ut över världen, en fjäril som flyger mellan oss ibland
Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka
som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst
vilken kärlek som helst, hur som helst
Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still
för alla oss som aldrig vet vad vi vill
Det finns en sång och en dröm
om en lycka så öm
för oss som alltid ska till
att fånga en fjäril
Söndag
Ja då sitter man här en söndags kväll och känner sig ganska nöjd och belåten.
Det har varit en hård vecka. Mycket jobb. Övertid. Men trots att jag vet att jag imorgon kommer vilja spy på hela skjeggeröd är det värt det. Det kommer synas på lönen.
I lördags skulle vi ta bussen kl 06.01. Jag hade kollat upp busstider på internet minsann. Så vi släpar oss bort, jag hade sovit ca 2 timmar och måde skit. Helen mådde rätt kasst hon också av en anledning vi inte riktigt räknat ut än men vi har våra misstankar. Iaf var vi duktiga och i tid. Vi väntade och väntade. Var är bussen? Helen kollar tidtabellen som sitter vid hållplatsen och upptäcker att det går ingen buss. Jo säger jag, det stod så på internet. Det kom ingen buss. Jag har tydligen misstolkat norska tidtabellen helt vilket ledde till att vi får gå till jobbet på gränsen till springa. Vi hade en kvart på oss och skulle gå en sträcka som i vanliga fall tar ca 45 minuter. Bra jobbat. Vi kom 20 minuter sent men det verkade inte märkas speciellt mycket. Tur det.
Sjukt jobbig dag. Jag fick frågan om jag varit ut kvällen innan och det måste ge er en bild av hur jag såg ut. Jag tom kände mig bakfull. Usch!
Men men, när vi slutade klockan två kände vi att vi måste iaf göra något av dagen. Så vi trotsade utmattningen och tog bussen till stan. När vi gick förbi en skobutik ville jag gå in. Helen tyckte det var en dålig idé för vi har ju bestämt att vi inte får köpa skor nu, vi ska spara pengar. Men vi kan ju bara titta tyckte jag. Jag ska inte köpa några skor men jag måste ju få se på dom iaf. Okej sa Helen och vi gick in.
Och hur brukar det gå när fröken Eriksson stegar in i en skobutik? Jo fröken Eriksson brukar bli kär. Och så även i detta fallet. Jag blev kär i ett par silver skor. Med ganska hög klack. Kär! Jag köpte. Jag kunde inte hjälpa det. Och alla behöver väl ett par silverklackar? Sen handlade jag en svart lång t-shirt och fina underkläder. Och det behövde jag faktiskt. Överskred shopping limiten än en gång men det gör inget. Eller?
Sen fikade vi lite och så gick vi hem. Segade i soffan hela kvällen. Jag fick ett ryck och ville supa till men Helen kände sig fortfarande inget vidare så där sa hon stop. Tur var väl det för ca 30 minuter senare höll jag på att somna till Volver,
Idag har vi städat så nu är det fint igen. Jag har provat outfits och känner mig nöjd och glad med min garderob. Jag väntar bara på att det ska bli sommar på riktigt så man får lite tillfällen att använda grejerna..
Det här blir en skön vecka. Jobbar måndag, tisdag och bara tre timmar på onsdag. Sen bär det av mot Dalarna. På torsdag tar jag tåget till oslo och bussen till Karlstad. Och där kommer min kompis stå och vänta med öppna armar. Hon ska minsan hämta hem mig.
Jag; Du jag har ett problem
E; Neeej vadå? Varför ska det alltid låta så när du ska komma hem?
Jag; Det går inga bussar och tåg. Men jag tänkte fråga en sak.
E; Jaha?
Jag; Om du får låna mammas bil kan du åka 23 mil och hämta mig i Karlstad?
E; Klart jag kan. Bara jag får låna bilen.
Jag; Är det sant? Vill du göra det?
E; Ja inga problem.
Hur underbar är hon inte? Hur många skulle svara ja på en sån fråga helt utan eftertanke och betänketid i hundra år? Hon är den bästa!
Bättre hemfärd kan jag inte få.
Så det är något jag längtar efter nu. Tiden i bilen på väg till Mora med Kompis.
Och så längtar jag efter min mamma. Och min kusin. Och att få träffa Tomas och Lisso.
Och självklart ska jag och E parta loss och skaka rumpa på nåt av de två dansgolv som finns i kommunen.
Jag har en känsla av att veckoslutet kommer bli grymt.
Nu ska jag hänga tvätt och sen ska jag läsa bok. Under tiden ska regina spector få sjunga för oss.
Kanske ska promenera bort till Joker och införskaffa lite godis?
Det har varit en hård vecka. Mycket jobb. Övertid. Men trots att jag vet att jag imorgon kommer vilja spy på hela skjeggeröd är det värt det. Det kommer synas på lönen.
I lördags skulle vi ta bussen kl 06.01. Jag hade kollat upp busstider på internet minsann. Så vi släpar oss bort, jag hade sovit ca 2 timmar och måde skit. Helen mådde rätt kasst hon också av en anledning vi inte riktigt räknat ut än men vi har våra misstankar. Iaf var vi duktiga och i tid. Vi väntade och väntade. Var är bussen? Helen kollar tidtabellen som sitter vid hållplatsen och upptäcker att det går ingen buss. Jo säger jag, det stod så på internet. Det kom ingen buss. Jag har tydligen misstolkat norska tidtabellen helt vilket ledde till att vi får gå till jobbet på gränsen till springa. Vi hade en kvart på oss och skulle gå en sträcka som i vanliga fall tar ca 45 minuter. Bra jobbat. Vi kom 20 minuter sent men det verkade inte märkas speciellt mycket. Tur det.
Sjukt jobbig dag. Jag fick frågan om jag varit ut kvällen innan och det måste ge er en bild av hur jag såg ut. Jag tom kände mig bakfull. Usch!
Men men, när vi slutade klockan två kände vi att vi måste iaf göra något av dagen. Så vi trotsade utmattningen och tog bussen till stan. När vi gick förbi en skobutik ville jag gå in. Helen tyckte det var en dålig idé för vi har ju bestämt att vi inte får köpa skor nu, vi ska spara pengar. Men vi kan ju bara titta tyckte jag. Jag ska inte köpa några skor men jag måste ju få se på dom iaf. Okej sa Helen och vi gick in.
Och hur brukar det gå när fröken Eriksson stegar in i en skobutik? Jo fröken Eriksson brukar bli kär. Och så även i detta fallet. Jag blev kär i ett par silver skor. Med ganska hög klack. Kär! Jag köpte. Jag kunde inte hjälpa det. Och alla behöver väl ett par silverklackar? Sen handlade jag en svart lång t-shirt och fina underkläder. Och det behövde jag faktiskt. Överskred shopping limiten än en gång men det gör inget. Eller?
Sen fikade vi lite och så gick vi hem. Segade i soffan hela kvällen. Jag fick ett ryck och ville supa till men Helen kände sig fortfarande inget vidare så där sa hon stop. Tur var väl det för ca 30 minuter senare höll jag på att somna till Volver,
Idag har vi städat så nu är det fint igen. Jag har provat outfits och känner mig nöjd och glad med min garderob. Jag väntar bara på att det ska bli sommar på riktigt så man får lite tillfällen att använda grejerna..
Det här blir en skön vecka. Jobbar måndag, tisdag och bara tre timmar på onsdag. Sen bär det av mot Dalarna. På torsdag tar jag tåget till oslo och bussen till Karlstad. Och där kommer min kompis stå och vänta med öppna armar. Hon ska minsan hämta hem mig.
Jag; Du jag har ett problem
E; Neeej vadå? Varför ska det alltid låta så när du ska komma hem?
Jag; Det går inga bussar och tåg. Men jag tänkte fråga en sak.
E; Jaha?
Jag; Om du får låna mammas bil kan du åka 23 mil och hämta mig i Karlstad?
E; Klart jag kan. Bara jag får låna bilen.
Jag; Är det sant? Vill du göra det?
E; Ja inga problem.
Hur underbar är hon inte? Hur många skulle svara ja på en sån fråga helt utan eftertanke och betänketid i hundra år? Hon är den bästa!
Bättre hemfärd kan jag inte få.
Så det är något jag längtar efter nu. Tiden i bilen på väg till Mora med Kompis.
Och så längtar jag efter min mamma. Och min kusin. Och att få träffa Tomas och Lisso.
Och självklart ska jag och E parta loss och skaka rumpa på nåt av de två dansgolv som finns i kommunen.
Jag har en känsla av att veckoslutet kommer bli grymt.
Nu ska jag hänga tvätt och sen ska jag läsa bok. Under tiden ska regina spector få sjunga för oss.
Kanske ska promenera bort till Joker och införskaffa lite godis?
Ett mobilsamtal
som kändes allt annat än bra. Jag överdriver jag vet men upprördheten svepte över mig som en tornado och nu är det för sent.
Jag reagerar totalt destruktivt och försöker lugna mina nerver med ett glas vin, vitlökschips och choklad. Överväger starkt att ta en cigg i öppna spisen.
Det är jävligt illa att försöka lugna känslorna med vindunken men det skiter jag i. Och att jag ska sitta på en buss på väg till jobbet om 6 timmar orkar jag inte bry mig om just nu. Lägger jag mig i sängen kommer jag ändå inte kunna somna. Det är bättre att däcka i soffan av utmattning för att sen stiga direkt ut till bussen.
Under tiden som jag smuttar på mitt vin ska jag fundera över varför jag reagerade så starkt på nåt som egentligen inte har någon betydelse. Men det kändes bara så fel.
skit skit skit.
Jag är så jävla töntig ibland.
Jag reagerar totalt destruktivt och försöker lugna mina nerver med ett glas vin, vitlökschips och choklad. Överväger starkt att ta en cigg i öppna spisen.
Det är jävligt illa att försöka lugna känslorna med vindunken men det skiter jag i. Och att jag ska sitta på en buss på väg till jobbet om 6 timmar orkar jag inte bry mig om just nu. Lägger jag mig i sängen kommer jag ändå inte kunna somna. Det är bättre att däcka i soffan av utmattning för att sen stiga direkt ut till bussen.
Under tiden som jag smuttar på mitt vin ska jag fundera över varför jag reagerade så starkt på nåt som egentligen inte har någon betydelse. Men det kändes bara så fel.
skit skit skit.
Jag är så jävla töntig ibland.
Jobb
En kväll förra veckan tog Peder upp mitt blogginlägg där jag skrev om att jag vill ha en man instormandes i mitt liv. Han undrade ungefär; "men har du inte en redan? Hur blir det med honom?"
Jag vill bara klargöra att det skulle lika gärna kunna vara han som stormade in. En ändring är nödvändig och jag skulle gärna se att det var han som vaknade till.
Men det verkar inte bli någon stormning. För att det ska kunna hända krävs det ju att man träffar varandra. Och det verkar inte ske inom den närmsta tiden.
Om man tycker om en människa så mycket att det skulle kunna fungera igen, är då inte tre dagar tillsammans värt en dags resande?
Vissa dagar känns det möjligt, andra dagar växer högen med tvivel. Fan vad det börjar kännas långdraget. Men, varför ledsnar vi inte?
En dag när han var här knöt han ett band tillverkat av ett garn jag just då stickade med runt min handled, jag kan inte ta bort det. Det är nästan skrattretande hur bildligt talat kan förvandlas till bokstavligt.
Iaf. Den här veckan har vi arbetat hårt. Tre kvällars övertid plus att vi ska jobba imorgon lördag. Mm det kan bli lite klirr i kassan när nästa lön kommer. Skönt.
Eftersom vi blir klara på våran maskin för tidigt nästan varje dag nu för tiden har vi avancerat till två arbetsområden, slicer tre plus korvavdelningen. Det är så fruktansvärt tråkigt! Korv korv korv. Lägga korv.
De senaste dagarna har jag stått själv vid ett band och sorterat ut de missbildade korvarna och lagt dit nya. Kan ni förstå? Tråååkigt! Lägg dessutom till att maskinen är galen och kastar korvar. De kommer flygandes från sidan rakt på näsan, i huvudet och på ryggen. Kan tänka mig att det ser rätt skoj ut men det är det faktiskt inte. Det gör ont att få grillpölse kastad på näsan.
Förra helgen gick jag och Helen loss på stan Jag shoppade för alldeles för många pengar. Men det gjorde mig ritkigt glad så det var det värt. Nu är det dags att börja snåla om det här "resa till norge och spara pengar" ska fungera. Jag är kass på att spara pengar.
Iaf så är jag välkommen tillbaka till Cubus så sommaren tillbringas i Mora. Det känns bra.
Jag längtar efter att ha ett eget hem. Någon stans jag kan använda alla mina saker och inreda som jag själv vill. Det är länge sen nu. Samtidigt så vill jag ut på ett till äventyr innan jag stannar upp för ett tag. Och en sommar i Mora kan verkligen framkalla en stark längtan efter en tur. Äventyr is the shit. Jag funderar på England. London vore nice.
Dags att kika lite på tv innan läggdags. Vi börjar 06.30 imorgon. Uuuuh.
Dagens nostalgi
Justice vs Simian - We are your friends
Bettan minns du?
Bettan minns du?
Cansada
Jag är så fruktansvärt trött.
I min kropp, i mitt huvud och på en massa saker.
Jag tänkte höra med Gud om jag skulle kunna få göra en Jesus. Död och uppstånden den tredje dagen.. Och sen skjuter vi upp himlafärden med några decennier.
Ikväll ska jag nog ta mig ett glas rött och se om det kan hjälpa mig med insomningsbesvären, jag klarar inte av en till sömlös natt.
Idag har jag hämtat min eksterna hårddisk. Den är liten och smidig, och det bästa; den är rosa! Så fiiin!
Nya prylar piggar upp tillvaron, så är det.
Men nu ska jag fixa lite med min WD Passport och leta fram vindunken.
I min kropp, i mitt huvud och på en massa saker.
Jag tänkte höra med Gud om jag skulle kunna få göra en Jesus. Död och uppstånden den tredje dagen.. Och sen skjuter vi upp himlafärden med några decennier.
Ikväll ska jag nog ta mig ett glas rött och se om det kan hjälpa mig med insomningsbesvären, jag klarar inte av en till sömlös natt.
Idag har jag hämtat min eksterna hårddisk. Den är liten och smidig, och det bästa; den är rosa! Så fiiin!
Nya prylar piggar upp tillvaron, så är det.
Men nu ska jag fixa lite med min WD Passport och leta fram vindunken.
Tömning
Fredag återigen.
Fredagar är enda dagen jag finner ro nog till att sitta vid min dator. Antingen är den upptagen eller så är det en massa ståhej runt den. Men fredagar brukar ofta en en slags sinnesro infinna sig inom mig och det är bra.
Mina fingrar börjar återgå till sina normala former. Nästan. De gör inte ont längre så ett läkarbesök känns inte lika akut. Men får jag inte på mig mina ringar snart är det nog bäst att kolla upp saken. Är jag allergisk mot skinkfabriken?
Och mitt gula hår kan ju bara säga hej då, jag har inhandlat dyrt schampo som ska få bukt med gulheten, sommarblondt är på ingång. Jag vill att det ska se ut som när jag kom hem från Indien och jag ska få min vilja igenom.
Jag önskar att jag kunde sammafatta de senaste veckorna på ett intressant och roligt sätt.
But the thing is; jag genomgår mitt livs händelselösaste (?) tid.
Christian lämnade oss. Jag fick hans grymma vassa kniv i avskedspresent.
In i våra skjeggerödsliv kom Solan. En ny man tänkte vi, yeah! Ack så fel vi hade. Yeah;et övergick i Neeeej. Han började med att så ett frö av irritation inom mig. När några dagar hade paserat hade fröet vuxit till en tall. Jag lovar.
Av någon anledning lyckades han, med eller utan avsikt, att förstöra hela produktionen vid slicer tre. Hemskt! Kommer han kanske från Scan?
Dessutom hade vi ganska stora kommunikationsproblem. Han var inte så bra på norska så vi förstod honom inte. Ni kan ju tänka er att han hade väldigt svårt att förstå oss då också som bara pratar svenska. Efter ungefär två dagar frågar han mig, "Du pratar svenska va?" "ÖÖh ja."
Men allt har nu fått ett fint slut, Solan är flyttad till grannmaskinen och en ny liten man har anslutit sig. Han är duktig. Vi gillar honom. Dessutom har han hårnätet (som ser ut ungefär som en keps) snett bakåt, mycket coolt tycker jag och Helen. Hehe.
Det blev utgång i fredags. Två tjejer från jobbet kom hit och vi drog med oss en av männen från vårat hus. På något sätt hamnade jag i en 90-säng tillsammans med en hund på ca 70 kg och mekanikern från skjeggeröd. Inget av intresse inträffade men en aning märklig stämning har legat i luften. Helen säger att han vaktar mig. Haha.
Iaf så kommer det inte bli nåt mer av det där, jag håller mig undan.
Och min lovestory. Det händer inget. Jag trodde att jag var påväg mot något definitivt. Men icke. Jag fortsätter väl min "vi får väl se hur det blir"-inställning och försöker nöja mig med det.
Det enda som skulle kunna tvinga fram ett beslut är att en ack så het man sveper in i mitt liv och tar mig med storm. Han ska göra mig knäsvag och vilja ha mig badly. En het romans skulle jag behöva. Sen när tiden i Norge är förbi kan jag börja planera för nya äventyr.
Fast när jag står vid slicer tre i en kylig industrimiljö känns en het romans långt långt borta. Om nätterna har jag dessutom en frustande Helen bredvid mig, det gör ju inte att tanken känns närmre.. Haha tydligen har jag kliat mitt ben mot hennes en natt, hon kan få rätt skön stubb på smalbenen vilket jag tydligen uppskattar starkt i min sömn.
Appropå nya äventyr, jag vill att någon av er brudar som finns i mitt liv kommer med uppslag. Den som kommer med bäst förslag vinner, priset är mig som sällskap under äventyret.
Imorgon ska jag och min andra hälft åka båt. Vi ska till sverige och köpa ost! Vi har insett att en tur till strömstad med tillbehör (tax-free) är vad som fattas oss.
Jag har beslutat mig för att åka hem en helg. I Maj. Får se vilken det blir, första eller andra. Jag behöver en dos av Mora och Kompis. En kram och en massa skratt. Och en mamma. Det känns bra att jag har det framför mig.
Min Kompis ringde igår, det var så skönt att höra hennes röst och jag blev glad. Jag saknar henne. Och så tycker jag att fler borde följa hennes exempel, det är allt för få som ringer mig nu för tiden. Var är ni mina vänner?
Och jag lider av sömnbrist. Jag har inte sovit många timmar under veckan som gått. Jag mår dåligt. Jag är på sämst humör. Onsdag och torsdag pendlade det ganska rejält men det var mycket skratt. Idag har inte varit bra. Jag blir dessutom sjuk av för lite sömn. Jag mår illa och får huvudvärk.
När man ligger och försöker tvinga fram insomningen och plötsligt hör fåglarna kvittra utanför känns det inte bra. Inte bra alls. Jag måste sova! Planen är att sova på söndag. länge.
Imorgon blir det tidig uppstigning tack vare båtturen, förhoppningsvis är det värt det.
Shit nu blev jag fruktansvärt trött, ska nog lägga ner alla aktiviteter och ta mig till sängen.
Bröden som jag och Helen har bakat ska bara bli klara i ugnen. Jovisst är det så, jag bakar! Tro det eller ej. Det känns bra. By the way fick jag erbjudande om att bli hemmafru i Västerås. JA! sa jag. Men sen fick jag höra dealen och den var inte tillräckligt bra så det blev ett nej. Gratis boende, gratis mat, gränslöst med sex och hundra kr i veckan. Under sommaren ska jag förhandla mig fram till högre veckopeng sen kanske jag kan överväga saken. Grejen med hemafru är ju att det ska vara lyx inblandat, jag ska kunna shoppa, resa och ta en fika tillsammans med mina väninnor, annars blir det inget.
Med det sagt lägger jag ner för ikväll.
Fredagar är enda dagen jag finner ro nog till att sitta vid min dator. Antingen är den upptagen eller så är det en massa ståhej runt den. Men fredagar brukar ofta en en slags sinnesro infinna sig inom mig och det är bra.
Mina fingrar börjar återgå till sina normala former. Nästan. De gör inte ont längre så ett läkarbesök känns inte lika akut. Men får jag inte på mig mina ringar snart är det nog bäst att kolla upp saken. Är jag allergisk mot skinkfabriken?
Och mitt gula hår kan ju bara säga hej då, jag har inhandlat dyrt schampo som ska få bukt med gulheten, sommarblondt är på ingång. Jag vill att det ska se ut som när jag kom hem från Indien och jag ska få min vilja igenom.
Jag önskar att jag kunde sammafatta de senaste veckorna på ett intressant och roligt sätt.
But the thing is; jag genomgår mitt livs händelselösaste (?) tid.
Christian lämnade oss. Jag fick hans grymma vassa kniv i avskedspresent.
In i våra skjeggerödsliv kom Solan. En ny man tänkte vi, yeah! Ack så fel vi hade. Yeah;et övergick i Neeeej. Han började med att så ett frö av irritation inom mig. När några dagar hade paserat hade fröet vuxit till en tall. Jag lovar.
Av någon anledning lyckades han, med eller utan avsikt, att förstöra hela produktionen vid slicer tre. Hemskt! Kommer han kanske från Scan?
Dessutom hade vi ganska stora kommunikationsproblem. Han var inte så bra på norska så vi förstod honom inte. Ni kan ju tänka er att han hade väldigt svårt att förstå oss då också som bara pratar svenska. Efter ungefär två dagar frågar han mig, "Du pratar svenska va?" "ÖÖh ja."
Men allt har nu fått ett fint slut, Solan är flyttad till grannmaskinen och en ny liten man har anslutit sig. Han är duktig. Vi gillar honom. Dessutom har han hårnätet (som ser ut ungefär som en keps) snett bakåt, mycket coolt tycker jag och Helen. Hehe.
Det blev utgång i fredags. Två tjejer från jobbet kom hit och vi drog med oss en av männen från vårat hus. På något sätt hamnade jag i en 90-säng tillsammans med en hund på ca 70 kg och mekanikern från skjeggeröd. Inget av intresse inträffade men en aning märklig stämning har legat i luften. Helen säger att han vaktar mig. Haha.
Iaf så kommer det inte bli nåt mer av det där, jag håller mig undan.
Och min lovestory. Det händer inget. Jag trodde att jag var påväg mot något definitivt. Men icke. Jag fortsätter väl min "vi får väl se hur det blir"-inställning och försöker nöja mig med det.
Det enda som skulle kunna tvinga fram ett beslut är att en ack så het man sveper in i mitt liv och tar mig med storm. Han ska göra mig knäsvag och vilja ha mig badly. En het romans skulle jag behöva. Sen när tiden i Norge är förbi kan jag börja planera för nya äventyr.
Fast när jag står vid slicer tre i en kylig industrimiljö känns en het romans långt långt borta. Om nätterna har jag dessutom en frustande Helen bredvid mig, det gör ju inte att tanken känns närmre.. Haha tydligen har jag kliat mitt ben mot hennes en natt, hon kan få rätt skön stubb på smalbenen vilket jag tydligen uppskattar starkt i min sömn.
Appropå nya äventyr, jag vill att någon av er brudar som finns i mitt liv kommer med uppslag. Den som kommer med bäst förslag vinner, priset är mig som sällskap under äventyret.
Imorgon ska jag och min andra hälft åka båt. Vi ska till sverige och köpa ost! Vi har insett att en tur till strömstad med tillbehör (tax-free) är vad som fattas oss.
Jag har beslutat mig för att åka hem en helg. I Maj. Får se vilken det blir, första eller andra. Jag behöver en dos av Mora och Kompis. En kram och en massa skratt. Och en mamma. Det känns bra att jag har det framför mig.
Min Kompis ringde igår, det var så skönt att höra hennes röst och jag blev glad. Jag saknar henne. Och så tycker jag att fler borde följa hennes exempel, det är allt för få som ringer mig nu för tiden. Var är ni mina vänner?
Och jag lider av sömnbrist. Jag har inte sovit många timmar under veckan som gått. Jag mår dåligt. Jag är på sämst humör. Onsdag och torsdag pendlade det ganska rejält men det var mycket skratt. Idag har inte varit bra. Jag blir dessutom sjuk av för lite sömn. Jag mår illa och får huvudvärk.
När man ligger och försöker tvinga fram insomningen och plötsligt hör fåglarna kvittra utanför känns det inte bra. Inte bra alls. Jag måste sova! Planen är att sova på söndag. länge.
Imorgon blir det tidig uppstigning tack vare båtturen, förhoppningsvis är det värt det.
Shit nu blev jag fruktansvärt trött, ska nog lägga ner alla aktiviteter och ta mig till sängen.
Bröden som jag och Helen har bakat ska bara bli klara i ugnen. Jovisst är det så, jag bakar! Tro det eller ej. Det känns bra. By the way fick jag erbjudande om att bli hemmafru i Västerås. JA! sa jag. Men sen fick jag höra dealen och den var inte tillräckligt bra så det blev ett nej. Gratis boende, gratis mat, gränslöst med sex och hundra kr i veckan. Under sommaren ska jag förhandla mig fram till högre veckopeng sen kanske jag kan överväga saken. Grejen med hemafru är ju att det ska vara lyx inblandat, jag ska kunna shoppa, resa och ta en fika tillsammans med mina väninnor, annars blir det inget.
Med det sagt lägger jag ner för ikväll.
Det är vår
Mina fingrar har förvandlats till röda svullna korvar, jag får inte ens på mig mina ringar längre. Mitt hår är gult.
Norge gör mig ful.
Men ikväll skiter jag i det. Helgen har än en gång infunnit sig, jag dricker ett par öl och gör mig redo inför en natt i Sandefjords vilda uteliv.
Nästa vecka blir de eventuellt läkarbesök och hårfixning. Varför kan jag inte bestämma mig för en färg?
Idag har vi set vitsippor och tusselago. Snön är borta och våren är på ingång. Inte ens korvfingrar kan förstöra den känslan man får av söta små blomster i snåren.
Vi har även fått nya kompisar. De är på väg. Äntligen lite tjejer i huset!
Ikväll kan inget komma åt mig!
Norge gör mig ful.
Men ikväll skiter jag i det. Helgen har än en gång infunnit sig, jag dricker ett par öl och gör mig redo inför en natt i Sandefjords vilda uteliv.
Nästa vecka blir de eventuellt läkarbesök och hårfixning. Varför kan jag inte bestämma mig för en färg?
Idag har vi set vitsippor och tusselago. Snön är borta och våren är på ingång. Inte ens korvfingrar kan förstöra den känslan man får av söta små blomster i snåren.
Vi har även fått nya kompisar. De är på väg. Äntligen lite tjejer i huset!
Ikväll kan inget komma åt mig!