my lovely ones
jag längtar efter min "partner in crime". den äkta. jag inbillar mig att jag har en sådan. men det var länge sedan nu. en vecka, ett år eller hundra. jag vet inte. en "du och jag mot världen" vän. jag vet att ni fortfarande finns. jag vet att ni inte har lämnat mig. men just nu?
jag undrar hur det blir om ett halvår. hur det kommer att se ut. kommer du finnas där då, min vapendragare? jag längtar tillbaka till den tiden då man umgicks nästan varje dag. när vi pratade i telefon varje dag, utan att egentligen ha något att säga.. shit jag vill vara sju år och ha en bästis. eller 20 och leva ett underbart liv, med cigaretter och billigt rödvin. i en stad där vi lever med små och stora problem. ångest och största glädjen. men jag tror inte att vi någonsin kommer leva i samma stad igen.
jag gillar inte att släppa det förflutna för att gå vidare i verkligheten. den behöver inte vara sämre, bara annorlunda. kanske bättre?
jag har haft många vänner, få otroligt speciella vänner. de som faktiskt gör mig till den jag är. och de finns kvar. på olika sätt.
jag längtar tillbaks till den tiden med svart hår och korta kjolar. converse och nikotin. det känns så länge sedan.
Kommentarer
Trackback