milia

sitter på jobbet. igen. tröttare än någonsin. blir bara mer och mer trött för varje dag. tur att det är sista imorgon!

min drygläkare ringde mamma igår! hallå?? så får man faktiskt inte göra. om jag inte svarar så försöker man senare. inte ringer man då till någon annan och berättar om provsvaren. jag blev skitsur! alltså visst, självklart hade jag berättat för mamma själv sen men det vet väl inte han. det är säkert olagligt. ja.
nej men iaf så gick jag igenom de där smärtsamma provtagningarna helt i onödan. de hittade inget värre än att jag har lågt blodvärde. usch! men men. nu ska jag få lite piller så kanske jag blir mindre trött iaf.

imorgon efter jobbet ska jag låna mammas bil och åka till sandviken. hälsa på carl. jodå. det blir nog bra. jag har saknat honom. och sen kommer vi typ inte ses på hundra år igen så det gäller väl att passa på..

och blir det stockholm eller inte?
hmm.. jag är jätte sugen på att bara dra. men ibland tvekar jag. tex när jag tänker på att jag måste börja laga mat igen. jag hatar att laga mat! det här har varit de skönaste två månaderna på länge. (när det gäller mat)
nej jag tror att jag måste ta en tur ner till helen och stockholm och känna efter. efter det vet jag nog. och så måste jag hitta jobb. nån som har nåt att erbjuda? en lägenhet också kanske? heh.

haha jag har verkligen ingenting att göra på mitt jobb. det var ett par dagar när det tom var lite stressigt men nu är jag ju tillbaks vid datorn. läser fokls bloggar och hänger på shoes.com
Men jag pallar inte med kassan längre. jag har blivit allergisk mot människor! hjälp! alltså jag blir typ sur så fort jag hör den där förbannade klockan ringa. eller plinga. eller vad den gör. fult låter det iaf.
men det kan ju bero på att kunderna inte alltid är så glada själva. och vissa fattar ju inget över huvud taget. och blir bara så trött på att stå och le och vara snäll fast den där jävela gubben står och tycker sig vara så mycket förmer än vad jag är!

ojoj. nu kommer ilskan. haha. bäst att jag gör nåt kul. borde nog börja röka igen. jag var mycket gladare då!

planen löd att jag skulle hämta camilla och emelie och skjutsa dem till orsa. sen efter ett tag skulle jag åka hem igen. jodå.
jag kom så långt som till emelie och det första jag ser är deras öl. och sen när båda promt tycker att jag borde skippa chaufför ansvaret för kvällen är vägen inte lång till att jag far hem, häller i mig lite vin och en gin&tonic och plötsligt sitter jag i baksätet istället för framför ratten. well well. det blev en kul kväll. riktigt bra. träffade några jag inte sett på länge. har saknat dan otroligt mycket. insåg inte hur mycket förrän jag faktiskt träffade honom.
sen höll vi på att bli iväg lurad till nån by jag inte minns namnet på, men det löste smarta emilia när hon insåg att de faktiskt inte hade tänkt att skjutsa oss till mora. så liljedahl var så snäll och kom och hämtade oss. camilla hade då försvunnit. men senaste info säger att hon lever idag.

nu är jag på jobbet. jag lider. men inte mer än jag förtjänar! usch!

åkte iväg till malung på dansbandsveckan igår. märk väl dansbandsveckan. inte var det många som trodde att emilia skulle hamna där men det gjorde jag! och trots mina tidigare fördomar hade jag riktigt kul! massor med människor i olika åldrar. sprang runt i rosa cowboy hatt och likafärgade naglar. så kan det gå efter ett par öl.. yeah!
idag får man lida dessvärre. men det var det värt. haha!

tog en promenad för mig själv idag. lång var den också. skönt. satt nere vid vattnet och tänkte ett tag. det behövde jag. det var länge sen jag verkligen tog mig tid för att gå igenom funderingarna..

idag kom min johnossi skiva. åh så jag har längtat! imorgon ska jag lyssna på den hela dagen. och dessutom ska jag skjutsa hem min camilla. det är underbart att lyssna på grym musik när man kör bil.
och så fick jag finding neverland. i love! den ska jag nog titta på imorgon. ta en lugn stund för mig själv kanske? det var länge sen.

nu ska jag sova. är sjukt trött efter slaverijobb idag. ont i kroppen. nacken! uh.

 
hanna kommer alltid att vara min sambo! var hon än bor :)

Plötsligt kan jag gripas av en otrolig saknad. jag vill bara slå mig själv för att jag varit så dum och inte fattat.
varför lider jag av detta destruktiva beteende när det gäller kärlek?

Sen vågar jag inte låta foten hänga utanför sängkanten. mörkret där under är alldeles för tjockt. som en vindpust skymtar något i ögonvrån. det där håret, och det sinnessjuka flinet. de galna ögonen hinner jag inte se den här gången. för en kort sekund är han tillbaka. mitt hjärnspöke. så fort jag hamnar i obalans, om så bara för ett andetag, är han där igen.

Det är i dessa stunder jag undrar om jag gjorde rätt. för tro mig. jag undrar. men varje gång kommer jag förr eller senare fram till samma svar. jag var tvungen, det fanns inget alternativ. annars hade allt blivit förstört. allt det fina. men nu kommer jag alltid att minnas.
och jag hoppas. önskar. att det blir något bra av det här.

jag tänker på dig. varje dag. ofta.

efter en och en halv dag i mora så tog jag det tidigaste tåget jag orkade och åkte till uppsala.
underbara dagar.
det bästa jag vet är att bara vara i min älskade stad. tillsammans med mina fina så klart!

sen bar det av till mora igen. började jobba idag.
det gick bättre än väntat. känns ändå ganska bra att vara där igen.
det skulle bara behövas en liten ändring.. gubbsjuka händer som klämmer åt runt midjan är ju ingen hit... men men. jag tror det kommer bli rätt bra ändå.

idag fick jag de papper jag väntat på från grekland. de som ska med till försäkringsbolaget. allt var skrivet på grekiska! skit bra! men jag orkar inte. skickar in det där jävla papperet så får de väl ta dit en tolk eller nåt.

nu ska jag sova. annars är jag väl ännu mer förvirrad på jobbet imorgon.